FORSKNINGSSTUDIER

Vi har samlat en del forskningsstudier här. Observera att det är förkortade versioner, mer detaljerade finns på www.mentalhealth.com där de flesta är hämtade ifrån. Vi kommer att fylla på efterhand, vi vill att ni skriver in tips till oss om olika forskningsstudier som gjorts! Klicka här nedanför till det område du vill läsa om:

MEDICIN   FETTSYROR   GENETIK   KÖNSSKILLNADER   ODD - CD   DAMP

 

MEDICIN.

Centralstimulantia

Hundratals forskningsstudier på tusentals barn har gjorts angående effekter av behandling med centralstimulantia. Medicinerna är bland de mest kontrollerade i farmakabehandlingens historia! Användningen av stimulerande läkemedel i behandlingen av barn/ungdomar med ADHD användes först 1937 (USA) och sedan 1960-talet har c:a 3000 publicerade studier och c:a 250 granskningar bevisat positiva effekter för barn med ADHD-problematik. Mer än 160 kontrollerade forskningsstudier har studerat effekterna för uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Amfetamin, Ritalin och Dexamfetamin har kunnat förskrivas på licens till barn med ADHD/DAMP sedan 1977 i Sverige. Av barn som har diagnosen ADHD svarar c:a 75% positivt, 3% negativt och de övriga märker ingen skillnad. En annan diagnos som medicinen fungerar bra på är t ex narkolepsi.

Biverkningar

Få långsiktiga biverkningar vid behandling med centralstimulerande läkemedel har identifierats. De man identifierat är oftast skonsamma och kortsiktiga. De vanligaste är minskad aptit och insomningssvårigheter. Ovanligare är nedstämdhet och ökad överaktivitet (tenderar att vara vanligare hos yngre barn och vid kortvarig medicinering). Eventuella biverkningar vad det gäller aptiten, bemöts vanligast genom att justera dosen och förstärka mellanmål, middag och kvällsmål (det är oftast frukosten och lunchen som "drabbas"). Extra näringstillskott kan ibland behövas. Eventuella insomningssvårigheter brukar vara i början av medicininsättningen, för att sedan avta. Annars kan en tidigareläggning av lunchdosen alternativt en högre dos på morgonen och en lägre mitt på dagen lindra denna biverkan.

Upp

"Side effects of methylphenidate in children with attention deficit hyperactivity disorder: a systemic, placebo-controlled evaluation" (Aug - 1990).

Barkley RA, McMurray MB, Edelbrock CS, Robbins K.
Dept of Psychiatry, University of Massachusetts Medical Center, W


17 biverkningar som förmodligen kan kopplas till centralstimulantia värderades i denna studie. 83 barn med ADHD var med, de hade en period med centralstimulantia och en period med placebo. Biverkningarna skattades av föräldrar och lärare. Resultatet blev att 3 barn av de 83 hade biverkningar som var tillräckligt allvarliga för att man skulle avbryta medicineringen. Föräldrarnas skattningar indikerade biverkningarna minskad aptit, insomningssvårigheter och mag-huvudvärk i mindre än 50% i "centralstimulantia-perioden". Medelvärdet hamnade på "lindriga biverkningar". Lärarnas skattningar indikerade en liten höjning vid perioden när barnet hade medicinen på ångest, stirrande och ledsenhet. Förvånande nog var skattningen också en höjning av dessa biverkningar när barnet hade placebo. Slutsatsen av denna studie blir att biverkningar är få och generellt lindriga vid centralstimulantia-behandling.

Upp

"Medium-term outcomes are comparable with short-term outcomes in children with attention-deficit hyperactivity disorder treated with stimulant medication" (Okt - 2000).

Efron D, Jarman FC, Barker MJ.
Centre for Community Child Health, Royal Children´s Hospital, Parkville, Victoria, Australia.

Forskningsstudie som jämförde kortsiktiga och långsiktiga resultat med barn som har ADHD vid centralstimulantia-behandling. 73 barn var med i studien och kontrollerades efter 6 och 9 månader. 53 familjer var med vid uppföljningen (73% av de som var med från början). Resultatet blev att efter 6-9 månaders medicinbehandling var skattningarna betydande bättre än vid starten, men att det inte var någon större skillnad efter 9 månader än efter 6 månader. Den här studien talar för att förbättringen pågår i minst 6 månader.

Upp

"Effect of stimulant medication on driving performance of young adults with attention-deficit hyperactivity disorder: a preliminary double-blind placebo trial" (April - 2000).

Cox DJ, Merkel RL, Kovatchev B, Sewart R.
University of Virginia Health Systems, Department of Psychiatric Medicine, Charlottesville 22908, USA.

Effekten av centralstimulantia vid bilkörning studerades. 7 yngre män med ADHD och 6 yngre män utan ADHD var med i studien (medelåldern var 22 år). Klockan 08.00 eller 15.30 fick männen med ADHD antingen Ritalin eller placebo. De körde simulatorn första passet klockan 09.30, andra passet 17.00. Resultatet av denna studie blev att männen med ADHD hade fler olyckor och trafiköverträdelser överlag än kontrollgruppen. Betydande förbättringar skedde när männen med ADHD körde Ritalin än med placebo. Slutsatsen av denna studie blev att folk med ADHD-problematik har stor nytta av centralstimulantia vid bilkörning.

Upp

    
FETTSYROR.

Det finns väldigt få vetenskapligt utförda studier kring behandling med fettsyror. Studier som är gjorda visar att c:a 30% blir förbättrade av behandling med gurkörtsolja. Vid depression ses ofta en minskad koncentration av serotonin i hjärnan. Serotoninkoncentrationen har visat sig vara kopplad till koncentrationen av Omega-3 fettsyror, varför det är tänkbart att fiskolja vid depression verkar genom samma mekanismer som vissa nya mediciner, nämligen genom att öka serotoninkoncentrationen i hjärnan. Har ni några studier ni vet om vad det gäller fettsyror och ADHD/DAMP, skriv gärna in till oss!

Upp

    
GENETIK.

Forskningsstudier som studerar orsaksfaktorer för ADHD visar kraftigt stöd för ärftlighet. I tvillingstudier (Goodman, Stevenson) fann man att genetisk överföring var högst för enäggs-tvillingar (59%), för tvåäggs-tvillingar (33%). Om en förälder har ADHD, är risken för att barnet får ADHD 57% (Biederman). Man mätte även miljöbetingade faktorer vid social problematik och det visade sig att de ensamma var inte kraftfulla nog för att framkalla ADHD-symtom.

Upp

"Adoptive and biological families of children and adolescents with ADHD" (Nov - 2000).

Sprich S, Biederman J, Crawford MH, Mundy E, Faraone SV.
Cognitive-Behavioral Therapy Program of the Psychiatry Service, Massachusetts General Hospital, Boston 02114, USA.

Studien undersökte frågor kring ärftlighet vid ADHD och närliggande funktionshinder. Det var 25 adopterade barn med ADHD, 101 biologiska barn med ADHD och 50 biologiska barn utan ADHD (kontrollgrupp) med i studien. Resultatet blev att 18% av de biologiska föräldrarna, 6% av adoptivföräldrarna och 3% av föräldrarna i kontrollgruppen hade ADHD-problematik. Slutsatsen av denna studie blir att den stödjer hypotesen att det finns genetiska faktorer vid ADHD.

Upp

    
KÖNSSKILLNADER.

"Gender difference in children with ADHD, ODD and co-occuring ADHD/ODD identified in a school population" (Dec - 1997).

Carlson CL, Tamm L.
Gaub M.Department of Psychology, University of Texas att Austin 78712, USA.

Forskningsstudie om könsskillnader mellan barn med destruktiv beteendestörning (DBD). 2984 barn deltog och av dessa hade 57 barn diagnosen ADHD (46 pojkar, 11 flickor), 94 barn ODD (Trotssyndrom, 59 pojkar, 35 flickor), 103 ADHD/ODD (76 pojkar, 27 flickor).
Resultatet blev att barn med ADHD/ODD fick de sämsta skattningarna. I de "rena" grupperna fick man fram att barn med ODD studerade mer, jobbade hårdare och var mindre ouppmärksamma än barn med ADHD. Aggression och vissa individuella symtom var större för pojkar än flickor i båda grupperna. Flickor med ODD var mera anpassade och mindre ouppmärksamma, men olyckligare och socialt handikappade än pojkarna. Flickorna fick sämre kamratomdömen än pojkarna. Trots att flickor med destruktivt beteende hade lika eller mindre beteendestörningar hade de större sociala handikapp än pojkarna.

Upp
    
ODD - CD (Trotssyndrom - Uppförandestörning).

"Is childhood oppositional defiant disorder a precursor to adolescent conduct disorder? Findings from a four-year follow-up study of children with ADHD" (sept - 1996).

Biederman J, Faraone SV, Milberger S, Jetton JG, Chen L, Mick E, Greene RW, Russel RL.
Pediatric Psychopharmacology Unit, Psychiatry Service, Massachusetts General Hospital, Boston 02114, USA.

Utvärdering efter 4 år av överlappningen mellan ADHD och Trotssyndrom (ODD). Om ODD är en underliggande syndrom och/eller förelöpande syndrom till Uppförandestörning (CD). 140 barn med ADHD och 120 barn utan ADHD (kontrollgrupp) var med i studien. Resultatet visade efter 4 år att:

* 65% av barn med ADHD hade Trotssyndrom (ODD).
* 22% av barn med ADHD hade Uppförandestörning (CD).
* 32% av barn med ODD hade CD.
* Alla barn utom ett med CD hade ODD.

Barn med både ODD/CD hade mer allvarliga symtom av Trotssyndrom (fler psykiatriska störningar). Slutsatsen av denna studie blir att man kan inte säga att Trotssyndrom förstärker risken att få Uppförandestörning. Två olika grupper av ADHD/ODD identifierades. En som är förelöpande syndrom till Uppförandestörning och en annan som är undersyndrom (men som inte absolut måste leda till Uppförandestörning). De här två grupperna hade olika samordnande egenskaper, bana och utslag.

Upp
    
DAMP

"Mariestads- och Skaraborgsundersökningen (MSu)".

MSu visar att ungefär ett av tio barn i 6-7 års ålder har funktionshinder som påkallar särskilda resurser i skolan. Vanligast är DAMP som finns hos c:a 5% samt lindrig begåvningshandikapp som finns hos c:a 2,5%. I Mariestadsundersökningen har (utifrån antalet identifierade barn) frekvensen DAMP angivits till 5,3%, ADHD 2,4%, isolerade motoriska koordinationsstörning 1,7% och utvecklingsstörning hos ytterligare 2,5%. Sammanlagt finner dem neurologiska (inklusive t ex CP) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos c:a 10% av barnen.
Studien visar att DAMP är förknippad med en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer. Allvarliga påfrestningar vid graviditeten och nyföddhetsperioden, födelsevikten var lägre och mödrar till barnen rökte mer under graviditeten (36% mot 16% i kontrollgruppen).
Studien visar att 2/3 av barnen med DAMP visar tecken på försenad språkutveckling redan före skolstart, att svårigheterna med handmotorik och koordination hör samman med impulsivitet och brister i koncentrationsförmågan. Vid uppföljning efter 4 år i skolan hade pojkarna med DAMP 5 ggr ökad risk för uttalade matematik- och/eller lässvårigheter och 6 av 10 hade uttalade generella skolsvårigheter. Undersökningen omfattar 62 barn med DAMP och 51 barn som kontrollgrupp. Grupperna har följts sedan 1992-1993.

Upp

"Deficits in attention, motor control and perception (DAMP): a simplified school entry examination" (Mars - 2000).

Landgren M, Kjellman B, Gillberg C.
Department of Paediatrics, Skovde Central Hospital, Sweden.

113 barn i 6-7 års ålder var med i studien (62 barn med DAMP, 51 utan). Den motoriska funktionen skilde klart mellan de två grupperna. Språkliga tester visade stora svårigheter och de kognitiva testerna visade överlag lägre IQ (men inte konsekvent som ett karaktäristiskt mönster) i DAMP-gruppen. Resultatet av denna studie blev att motoriktesterna kombinerade med kliniska obsevationer (gjorda av barnläkare) och strukturerade föräldraintervjuer identifierade 80% av barnen med DAMP. 100% av de barn som hade svår DAMP identifierades. Ett litet antal bedömdes felaktigt för DAMP-problematik. 

Till startsidan

Ansvarig för sidan Thorleif Tomtlund
Sidan senast kontrollerad den 30 november 2006

 Wilu Struktur och Metod HB
 Muskotvägen 3       743 34 Storvreta