Hejsan
Jag arbetar som lärare och har hört att intelligenta barn som inte får rätt stimulans i hemmet och/eller skolan kan få en neuropsykologisk diagnos så som AD/HD eller Asperbgers?
Vad gör man i så fall för att undvika detta inom psykiatrin? Hur ser man skillnad på ett understimulerat utåtagerande barn och ett NP-barn? De ska bete sig väldigt lika, men ändå inte?
Maja

Hej Maja!
Det du skriver om är att läkarna feldiagnostiserar. Min erfarenhet är att ADHD-utredningarna har förbättrats avsevärt de senaste åren. T ex sa forskningen för några år sedan att 10% av barnen hade ADHD, idag säger man att det är 3-5%. Man kan idag i mycket hög grad urskilja ADHD-problematik från understimulerade barn när man gör en ordentlig neuropsykiatrisk utredning. Det finns som i så många andra sammanhang slarvigt gjorda utredningar, men dem är få idag när äntligen neuropsykiatriska funktionshinder har accepterats som ett handikapptillstånd. Vad det gäller skillnaderna mellan barn med ADHD och understimulerade barn så är ju den främsta skillnaden uppmärksamhetsstörningen. Den ställer ju till det för barnen, men många gånger drar man fram hyperaktiviteten/överaktiviteten/utåtagerande beteendet som om det är den som är ADHD. Mycket pga att den är mest synlig och mest besvärande för omgivningen.

Jag vet ett fall där ett barn fick en ADHD diagnos men att barnet var understimulerat och diagnosen sattes bara för 2-3 år sedan. Idag har pojken ingen diagnos. Märkligt är att psykologerna visste att en av pojkens fld hade ett mkt högt IQ (över 160)och ändå satte diagnosen.
Roland S Persson har skrivit boken "Annorlunda land" som tar upp om särbegåvade barn. Professor Kari Uusikyla från Helsingfors universitet har forskat i barns intelligens och gjort scheman över hur särbegåvade barn kan uppfattas av skolan och föräldrar både då de är understimulerade och då de får rätt stimulans. Mensa (IQ-förening)har en ansvarig gällande "gifted children" som heter Kristina Westerdahl. I Danmark har man kommit längre än Sverige. Man berättar i föreläsningar inom Mensa och "gifted children" att barn som är understimulerade och blir bråkiga inte sällan får diagnosen ADHD. Det händer även att man börjar utreda om barnet utsatts för sexuella övergrepp, beroende på vilken inriktning psykologen har. Då man pratar med psykologer och barnläkare om att understimulerade barn kan uppfattas som ADHD-barn får man alltid svaret "ADHD har inget med intelligens att göra. Man kan vara mycket intelligent men ändå ha ADHD, det kanske du inte visste." I Danmark har man öppnat !
en skola för särbegåvade barn och man har planer på att öppna två skolor till. Särbegåvade barn är ofta före vad det gäller intelligens men i övrigt mer omogna än sina jämnåriga kamrater. I allmänhet tror vi att intelligens och mognad går hand i hand men så är det inte och vet man inte det är det lätt att barnen får diverse diagnoser.

Hej!
Vi har en son på 13 år son som har svår ADHD min fråga är nu. Vad menas med Autistiska drag? Någon som vet

Hej!
Du kan gå in på http://www.mimersbrunn.se/arbeten/2379.asp , där står det förklaringar vad autistiska tillstånd innebär.
mvh Erik Wirkberg
Hej !
Jag har en son som nu börjat i andra klass. Fröknarna har en längre tid nu sett att det inte är ok med min son. Dom har sagt att han inte kan ta till sig information vad han ska göra i grupp utan läraren får sätta sig brevid o ta det enskilt med min son. Han har lite "myror i brallan", tycker inte alls om kroppskontakt ingen får t ex krama honom o gör man det i alla fall så ålar han sig ur o ser ut att skämmas, han har något liknande bacillskräck!
Han vägrar ibland (det finns undantag) att sitta brevid vissa personer eller att t om äta bland folk. Detta är dock inget som händer i skolan enligt fröknarna. Men han vägrade att äta potatis i skolan o fröken frågade mej vad
jag trodde, jag frågade henne om hon tog potatisen med hans gaffel eller en gemensam, då hon sa att hon tog hans gaffel o att hon skalade potatisen åt honom!!! Ja ja sa jag o berättade att hon inte skulle skala hans potatisar, han vill inte äta något som nån annan har tagit i. Han är mager han äter inte ordentligt o han har jättesvårt att komma till ro på kvällen. Ängslig o nervös.
Han sitter helst o spelar tv-spel. Han har ett par stycken kompisar men dom leker oftast bara i skolan. Jag har tänkt mycket på hans underliga beteende o har faktiskt tänkt på damp o liknande, men jag har hört att man ska typ klättra på väggarna jämt, vara hyperaktiv, men nu har jag läst att man kan ju faktiskt ha någon slags damp även om man inte är så väldigt mycket aktiv...eller har jag fattat det fel?? Jag tycker synd om min son, han är liten till växten o kommer efter i skolan, vad ska jag göra?
 Mvh M.A
Hej M.A!
Nej, du har alldeles rätt, man behöver alls inte "klättra på väggarna jämt" för att ha ADHD/DAMP-problematik. Man kan ha ADHD av tre olika typer:

En kombinerad typ där både uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet ingår. Det kan vara att uppmärksamhetssvårigheterna är framträdande och en tredje är att hyperaktiviteten är framträdande.

När jag läser det du skriver tycker jag att du tillsammans med skolan ska ta kontakt med BUP, barnhab (eller hur det ser ut i er kommun) för rådgivning.
mvh Erik Wirkberg
När upptäckte ni att era barn har Adhd?
Har en son som är för bra enligt neurologen för att göra en utredning. Samtidigt som en utomstående barnpsykolog från bup, som har träffat sonen sen har var bäbis, säger att vi borde göra en utvecklingsbedömning.
Hej!
Här kommer den vanligaste förloppet (som föräldrar beskriver och från litteraturen) under de första åren:

. Föräldrarna har oftast känt tidigt att något är "fel".

. Som spädbarn har barnet antingen varit påfallande lugnt (c:a en tredjedel av de barn som utvecklar ADHD), eller påfallande livligt.

. Barnen som varit påfallande livliga, har oftast varit tidiga i motorisk och språklig utveckling under de tre första levnadsåren.

. Barnen som varit påfallande lugna har oftast långsammare utvecklingstakt. En del av de barnen blir överaktiva vid 2-4 års ålder.

. BVC har ofta varit lugnande ("barns utveckling är olika").

. Överaktiviteten är oftast tydlig redan under barnets 2-3:e levnadsår.

. Dagis har oftast tyckt att barnet är livligt, charmigt och positivt.

. C:a hälften av överaktiva 4-åringar, är fortfarande överaktiva vid 7- års ålder.

mvh Erik Wirkberg
Svar till förlopp. Har själv en kille på 8 år idag och på honom märkte jag redan som ett åring att något inte var rätt. Fick problem på dagis,även i hemmet och senare förskola/skola. Tog kontakt med bup och krävde utredning,för någonting var fel!! har fått jobba för det verkligen. Idag 2 år senare, håller vi på ställa in vår son på medicin med god effekt, han är ju värd ett liv han med,och framför allt hans äldre syskon. Dokumentera eran vardag och ta med dig till bup, då kan ingen blunda för hur ni egentligen har det. Stå på dig. MVH Annika
Hej Erik,
jag letar efter information om det som i USA kallas för "pathological demand avoidance". Alltså att man undviker krav till varje pris, oavsett konsekvenser. Min 15-åring (ADHD/Tourette) håller på med det. Det var inte så illa tidigare, det blev värre nu i tonåren.
Jag tycker att det är ett väldigt problematiskt symptom. Han kan ju sabba det mesta för sig själv på det viset. Vilket jag också har sett att hans biologiske pappa har gjort. Eftersom han inte haft mer än sporadisk
kontakt med pappan, så tror jag att det där är ett drag som han ärvt från pappan.
Jag har själv ADHD, men har aldrig gjort så. Snarare tvärtom, jag drar mig inte för utmaningar. Just nu har vi haft mest problem med att pojken skolkat mycket. Nu har
han precis börjat på gymnasiet, och det finns inget som gör att han inte skulle vilja vara där. Han vill absolut gå det där programmet (och vi tycker också att det verkar passar honom bra), han har massor med kompisar och trivs bra där. Men han går den minsta motståndets väg och stannar hemma om han är lite trött eller så.
Kan man komma åt det där med någon slags beteendeterapi? Att han kan lära sig att komma över den där tröskeln? Förresten så började han med
antidepressiv medicin i vintras. Trodde att det skulle förbättra det här. Men det löste ändå inte det problemet.
Jag har frågat BUP-läkare förut om KBT. Hon sa att man bara får det mot tvång. Kan man inte få nån beteendeterapi? Det låter ju inte klokt! Min son skulle ju faktiskt även inse vitsen med det och gå dit!
Vi bor i Stockholm.

Hälsningar

Andrea
Hej Andrea!
Precis som du skriver, det låter inte klokt. Vad din läkare måste ha menat är att dem inte har KBT mot något annat än tvång i Stockholm.

Nästan hela vår BUP-organisation är utbildade i KBT och enligt alla forskningsresultat ger den terapiformen bäst resultat i många bekymmer som barn/ungdomar kan ha (gäller även vuxensidan).

För barn/ungdomar som har nedsättning i uppmärksamhetsförmågan är strukturerade förstärkningssytem den metod som ger bäst hjälp till barnet/ungdomen. Få hjälp med att hinna med i de vardagssituationer har visat sig att det blir lättare för barnet att hantera andra saker också (överaktivitet, tics m.m.). Det kommer mycket från just USA som oftast är bra (oerhört duktiga på att forska), men det medför att det kommer saker som inte gjorts studier på också (t ex hopblandning mellan överbegåvade barn och ADHD-problematik). Vad jag vet så finns det inte tillräckligt med studier kring PDA, är det någon annan som vet?

mvh Erik Wirkberg
Diagnosfråga? Hej Erik! Jag har en lång fråga om diagnos till dej. Vad tror du, kan min son ha ADHD om han uppfyller punkterna i 1.Upprätthålla uppmärksamheten och 2.Bristande impulskontroll och 3. Överaktivitet plus att han har svårt att ta ett nej och inte vill ha krav på sig. Om detta har stämt sen han började ettan till han slutade nian och sen det började bli bättre på gymnasiet, kan det ändå vara ADHD? På gymnasiet går han i en liten skola och det är ämnen han själv valt och tycker om plus de ämnena man måste ha. Det är dessutom en friskola där var och en elev har en individuell studiegång som de själva lägger upp tillsammans med sin mentor. Han har inte blivit utredd och jag undrar om vi ska fortsätta och få en utredning? Vi har haft mycket problem under alla år i skolan från årskurs 1-9. Nu när det är lugnt tänker man att nu orkar man inte få nån utredning och börja om igen. Ibland bara väntar man på att något ska hända igen, men så tänker man att det är ju dumt att tänka så, för man ska ju vara positiv och tänka framåt istället. Vad tror du om detta? Har du något förslag om hur vi ska göra? Ska vi få en utredning eller ska vi vänta och se och ta tag i det om det skulle bli struligt igen? Detta är kanske för lite information men man kan ju inte skriva ner allt. Hoppas du kan ge oss något svar!

MVH Diagnos eller ej

Hej "diagnos eller ej"!
Det finns tre stora fördelar med att få diagnos (om man uppfyller kriterierna givetvis). Det är att man kan lättare sätta in behandlingsinsatser från vårdens sida, barnet själv kan få en förklaring till varför han/hon känner sig ofta annorlunda och det är lättare att kräva speciella åtgärder från samhällets sida (skolan, försäkringskassan m.m.). Om det vore så i samhället att alla skulle få den hjälp man behöver så är det ju faktiskt inget handikapp att ha ADHD eller något annat funktionshinder! Om man har en helt anpassad miljö så blir inte funktionshindren så handikappande, men så ser det tyvärr inte ut.

Vad det gäller din fråga så vet vi idag att uppmärksamhetstörningen i ADHD inte växer bort, utan man lär sig att hantera situationer (strategier) på ett bättre sätt och då går det lättare. Tittar man på vuxna med ADHD så är det många som har ett så kallat fullgott liv genom att man tränat på att hantera olika skeden i livet på sitt speciella sätt (det gör vi alla, men det är oftast jobbigare för de som har ADHD).

Utefter det här så är det alltid en avvägning att göra om man ska starta en utredning. Er son har ju en anpassad skolgång idag, det ni bör ta i beräkning är att hur kommer det att se ut efter att han gått ut den anpassade skolgången. Jag tycker att ni ska sätta er ner hela familjen och skriva ner fördelarna/nackdelarna med att starta en utredning (dvs göra en problemlösning) och utefter det ta ställning tillsamans. Kom ihåg att det alltid är bättre att vara "ett steg före", dvs att inte vänta tills det blir struligt.

Hör gärna av er igen om hur det går och ni som är inne på sidan, skriv in era synpunkter!
mvh Erik Wirkberg
Om man klarar alla dessa tester utan större problem, kan man då utesluta bokstavsdagnos? Eller man kan ha t.ex.ADHD ändå? MVH undrande mamma
Hej "undrande mamma"!
Jag antar att du menar testerna i en neuropsykiatrisk utredning? Läkarens undersökning (tar upp sjukdomshistoria, skattningspapper till hem och skola, testning av barnets utvecklingsnivå, allmän läkarundersökning m.m.) och psykologens testningar av kognitiva funktioner m.m. ligger som grund vid en utredning. Sedan vad som kommer fram där anlitar man andra yrkesgrupper (spec. pedagog, sjukgymnast, arbetsterapeut eller annat). Sedan är det läkaren (bör göra det tillsammans med föräldrarna) som avgör om barnet uppfyller kriterierna för en diagnos (med stöd av oftast något som heter DSM-IV).

Så svaret på din fråga är att man samlar ihop resultatet av alla de här delarna och utefter det avgörs om barnet uppfyller kriterierna för diagnos eller inte.
mvh Erik Wirkberg
hej! mitt namn är Maria, jag bor i finland, men
här bor som du kanske vet en hel del svenskspråkiga och vi har det på det sättet bra ställt att då det gäller medicinering, diagnostisering m.m. så får vi information, influenser, det nyaste inom området både från finskt och
svenskt håll.
Min 14 åriga dotter har nu fått Asperger diagnos, hon har åxå starka drag av ADHD. Då hon var 2 år fick hon sin första diagnos, Dysfasi, vet ej om den finns i sverige, men kort sagt är det en talstörning. Den ska inte förväxlas med försenad talutveckling, eftersom dysfatiska barn ofta har
t.ex.autistiska drag m. m. Vi har under en lång tid vetat att vår dotter har Asperger men den gamla diagnosen har fått stå kvar eftersom vi har fått hjälp från alla instanser ialla fall.
Nu har en helt annan problematik dykt opp, nämligen tvångsbeteende, väldiga aggressions utbrott, främst i
skolan, men åxå hemma om vi i för stor utsträckning frångår rutiner.
Det är mycket jobbigt då andra blir rädda, bl. a. syskon, skolkamrater. I andra situationer är hon världens
charmigaste flicka, mycket verbalt begåvad och älskar att träffa nya människor, men då vuxna människor. Hon har inga jämnåriga vänner.
Vår vardag är väldigt tuff och här i Finland är nog allt ordnat för barnens och ungdomarnas bästa, men det är sämre ställt med att vi föräldrar behöver stöd för att orka. Vi föräldrar träffas nu och då och pratar av oss, men fastän jag levt med min dotters handikapp iså många år kan jag känna att hjälp skulle behövas av expertis ibland. Om du vill ha beskrivning av en vardag
hos oss så hör av dej, barnen pockar nu på uppmärksamhet, men hjälper gärna till!
mvh.Maria
Hej Maria!
Vad bra att få höra hur det är i andra länder. Vad det gäller föräldrastöd så kommer det fler och fler olika modeller till föräldra- och skolpersonalutbildningar. Här i Uppsala har vi COPE-modellen (en modell där personal från de olika kommunerna är ledare, till för föräldrar till barn upp till 12 års ålder), Russel A Barkleys modell (anordnas mest av barnhabiliteringen) och min egen modell "Metoder I Vardagen" (anordnas av BUP, Riksförbundet Attention/Studiefrämjandet). Det vore bra om du kan återkomma med mer beskrivningar av hur ni har det i Finland.
mvh Erik Wirkberg
Hej jag är en tjej som har fått diagnosen Damp/Adhad. Med Tourettes syndrom och även har jag Autiska drag. Hur kommer det sig att man kan få flera på en gång. Jag har ej fullt ut tourettes men det ingår ändå. Har även tic:s.  skulle gärna vilja ha svar på detta.
Hej!
Man kan uppfylla de olika symtomen (kriterierna) för olika svårigheter med neuropsykiatriska funktionshinder samtidigt.

Vi brukar prata om att diagnosen är en "färskvara". Det betyder att man en period av sitt liv kan mer symtom vad det gäller ADHD, medan en annan period mer av Aspergers syndrom. De är mycket "närbesläktade" med varandra, därför kan man ha fler diagnoser.

Vad det gäller tourette så är det att man har tics.

Hör av dig om det blev oklart.
mvh Erik Wirkberg
Hej, tack for er informativa site. Har letat lange utan att finna... Min fraga ar hur diagnosticeras ADHD, ar det ett syndrom eller ar det ett samlingsnamn?? Min styvson fick sin diagonos redan som 4 aring (idag 14 ar), men jag kan inte se att varken skolan eller PUB stallt upp pa honom. Jag har mycket bra kontakt med hans biologiska mamma (jag ar sk. plast-mamma) och vi stangas mot betongvaggar hela tiden, fran att de overhuvudtaget skall utreda hans situation i skolan (mobbad, utanforskap)till hans overviktiga problem och raseriutbrott. Nu har vi antligen (efter narmast hot...) fatt tid hos en enkronolog for att testa om han har XXY syndrom. Detta eftersom jag fann pa en hemsida som gav tydliga likheter mellan hans kroppsbyggnad (utvecklade "tonars-brost) och "paron"-kropp) samt allmantillstand. Kan det vara en kombination mellan XXY och ADHD eller ar det tva olika syndrom?? En annan fraga: hur stranga krav kan man stalla nar det galler de mest basala ting, sa som bad!
da, byta klader, ha ytterklader pa nar det ar 7 minusgrader ute, svara pa tilltal, etc? Sebastian ar som en dator i huvudet han glommer inga fakta han laser, han staller otaliga fragor om allt fran Sovjetunionens uppgang och fall (mycket intresserad av politik...) till hur mycket pengar hans pappa har pa kontot. Han ger sig aldrig, vill hela tiden veta mer i micro detalj! Varfor ar han sa detaljfixerad? Ar det hans satt att fa ordning pa ett kaos?


Tacksam for svar

Pia
Innan vi ger oss på en diagnos, vi har inte behövt det för att få extra pengar till stödundervisning, så ville vi prova alternativa behandlingar.
Vi ger vår tös, 8 år, Efalex för att få en dämpning på hennes utåtagerande beteende, samtidigt började vi med auditiv träning och massage. Vi har gjort detta sedan i slutet av juni och vi har en mycket bättre situation hemma nu. Hon är fortfarande en pedagogisk utmaning i skolan men skolarbete går framåt. Vi har dock en bit kvar när det gäller språket.....Det är svårt att säga vilket som ger största effekten men vi drog på alla alternativa metoder vi visste för vi var så trötta i våras. Hörselträning är viktigt tror jag eftersom i stort sett alla dessa barn har problem med hörselperceptionen. Jag läste en bra beskrivning en gång. "Det är som att ha tretton kanaler på samtidigt på tv´n och ha glömt var fjärrkontrollen är..." Kan ni föreställa er hur det är att höra alla ljud i sin omgivning lika starkt? Kan ni ha fokus då eller koncentrera er på arbetet. Föreställ er en skolsal... I ett vanligt kliniskt hörseltest får man svaret att barnet hör jättebra, nästan för bra, det är!
en indikator på att man bör kolla själva perceptionen. Tomatis har en metod, det finns andra terapeuter med liknande metoder men de brukar använda samma normalkurva för att mäta och beskriva perceptionen. Om inte barnen hör bra så är det svårt att fungera enligt våra normer. Vad jag förstår så är det bla därför dessa barn ofta haft en sen språkutveckling. Vi har en kontakt med Dormsjöskolan och har får behandlingen där. Bered er dock på att vanliga läkare och tjänstemän på t ex BUP kanke inte vet något om detta. Får ni kontakt med någon med djupare kunskap om neuropsykiatri så får ni nog ett intressant samtal.

Annette
Hej Anette!
Tack för ditt inlägg. Vi har fått många mail från föräldrar som har provat alternativa behandlingsmetoder. Det som ställer till det är att de flesta har inga som helst forskningsstudier som visar på att de fungerar (sen hjälper några på något barn), men oftast skapar de flesta både frustration och stora hål i plånboken. Om man tittar på det som forskare i USA redovisar så är det centralstimulantiabehandling och beteendeterapi som studier har visat ge effekt. mvh Erik Wirkberg
Är det vanligt att personer med ADHD eller Damp ofta vill ha uppmärksamhet?
Hej!
Generellt kan man inte säga att barn med ADHD/DAMP kräver mer uppmärksamhet medvetet. Men på grund av att ADHD-problematiken gör att barnet har stora svårigheter med att få kontroll på sin tillvaro, så är det naturligt att barnet kräver mer.
mvh Erik Wirkberg
Svag x-kromosom?
Finns det någon forskning på hur AD/HD symptom hos flickor kan hänga ihop med fragil-x? Undrar jag som tycker att många av dessa symptomkriterier baseras på hur det ser ut hos pojkar. Många talar om hur stora mörkertal
det finns hos flickor med problematik inom adhd och autistiska spektrat men finns det någon forskning gjord inom fragil-x och flickor, där en större del av dessa barn ej har fullt utvecklad mutation utan "bara" får symptom som
är mycket lika AD/HD. Jag är bara nyfiken om man kan visa på samband eller om det finns provresultat som sammanställts och jämförts på något sätt.
Själv vet jag ej riktigt i vilken ände jag skall börja om vi skall göra en symptomdiagnos på vår flicka(nyss fyllda 9). Hon har en tvillingbror som är ett socialt fenomen och ett riktigt charmtroll. Hon har även en storasyster som är en rar och aktiv tös. Min "problemflicka" är söt, kreativ, begåvad, gosig, har utbrott, blir fort trött, dålig uthållighet i skolarbete och säger många fula ord. Går nu i liten grupp med en jättebra lärare. Har fått lite styrsel på skolarbetet det senaste året. Belöningssystem med att
samla stjärnor för väl utförda skoldagar och genomgående bra lediga dagar har fungerat mycket bra. Hon tycker att det är kul men är inte fixerad vid det.
Vi har gjort en intressant sak med hennes hörsel. Vi gjorde ett kliniskt hörseltest på BVC när hon var 5, men fick svaret att det inte var fel på hennes hörsel, tvärtom hörde hon jättebra. Så varför hörde hon inte ändå?
Nu har vi varit hos Ragnvald Johnsson på Dormsjöskolan och kört auditiv stimulering i 8 månader!
Senaste provet gick jättebra, hennes hörselperception har ändrat sig kraftigt. Hon klarar nu att separera bakgrundsljud från tal. Öronen har fått ungefär samma förmåga att uppfatat ljud, förrut skilde sig dessa kraftigt
åt. Normalkurvan som används är samma som för Tomatismetoden. Ljuden och träningsintensiteten är dock annorlunda än Tomatis. Hon är nu inte lika ljudkänslig och lättskrämd och blir därför inte lika arg så lätt. Hon har
fått en högre tröskel för sina utbrott. Hon hatar fortfarande ballonger, men det får hon göra. Nu klarar hon rollspelslekar och dom kan pågå länge, tidigare var dessa sporadiska och hon styrde dom totalt.
Kamratkonfrontationerna har minskat kraftigt i år. Vi och vår tös har fått lite större marginaler. Vi har även Efalex och det verkar påverka. Vi har också minskat ner betydligt på socker. Hellre chokladgodis istället för lösgodis och läsk endast lö-sö. Sockret försämrar humöret rejält. Vi tog även bort fritids, hon får komma hem efter skolan, Jag ändrade min arbetstid för att både hon och jag skulle slippa trasslet med att få det att fungera även på fritids. Allt var bara för mycket för henne. Hon är en liten "hemmakatt". Det är en bit kvar på att få ett riktigt väl fungerande skolarbete och funderar på att se om man måste "toppa" med någon form av medicinering. Det är så många funderingar man har som förälder och man vill ju att det skall bli bra lösningar. Tänk om hon blir dålig eller inte får någon effekt alls av medicinen. Det är ju inte prickar på magen dom får som biverkning. Dom får kanske ont i själen.
Bävar lite för den kommande tonåren då jag vet att dessa flickor ofta får mer problem än pojkar.

Fundersam mamma Annette
Hej Anette!
Du har alldeles rätt i att kriteruerna för ADHD baseras på hur det ser hos pojkar. Förhoppningsvis ska nästa klassifikationssystem (DSM-V) bli mera specificerad vad det gäller ADHD (vad det gäller både kön och ålder). Prof. Russel A Barkley var här våren 2004 och meddelade att dem håller på att arbeta med just det i DSM-V.

Fragil X-syndromet är en DNA- och kromosomförändring som kan ge varierad grad av utvecklingsstörning. Jag har inte stött på några forskningsstudier kring ett samband med ADHD. Om det är någon på sidan som har kunskap kring det här, skriv gärna in till sidan!

mvh Erik Wirkberg
hej
någon som kan hjälpa mig med en fråga, hur ska man ge stöd, service ok omsorg till personer med damp??
även hur interigritetn ok självvbestämmande spelar in??
Hej!
Det var en stor fråga du tar upp. Kan du återkomma med lite mer detaljerade frågor? Annars är det väl självklart vad det gäller integritet och självbestämmande, eller hur?
mvh Erik Wirkberg
 
Hej!!
Jag skulle vilja veta mera om ADD.
Hej!
Kan skriva in lite mer specifikt vad du vill veta om ADD? Vi vet idag ganska lite om just det vi kallar för ADD. Idag använder vi den diagnosen hos de som har uppmärksamhetstörning, men visar ingen hyperaktivitet. Forskning pågår just kring diagnosen ADD.
mvh Erik Wirkberg
Hej va glad jag blev att jag hittade denna sida , jag jobbar som skötare och har nu kommit i komtakt med en kille på 22 år som har ADHD-Damp. som håller på med droger periodvis när allt blir för mycket för honom. min fråga är nu i vilken ända skall jag börja med runt honom vid hans problematik, missbruket eller adhd, det är nämligen så att han tyvärr faller mellan samhällets stolar och inte fått så mycket
hjälp under åren med sin adha .
Hej!
Det är mycket riktigt som du beskriver, vuxna med ADHD får mycket lite hjälp. Det som hittills har byggts upp (även om det är för lite) är NP-team som utreder, men det finns alldeles för lite behandling.

Utan att ha så mycket erfarenhet kring just den problembilden du beskriver, spontant anser jag att man borde arbeta med båda delarna, men den traditionella behandlingen för drogberoende har oftast inte med aspekten av ADHD-problematiken.

Jag tycker att du ska kontakta "Bosse Råd, Stöd & Kunskapscenter" för rådgivning. Deras hemsideadress är www.bosse-kunskapscenter.se

mvh Erik Wirkberg