gaaah, jag kan inte kontrollera mig själv längre, jag har funderat länge nu, i koslan varför får man höra " fan ere mär dig haru damp elle" när man blir lite arg i irriterad jag har de, jag e skit irriterad stressad o får otroligt humörsvängningar men fatta jag får ingen hjälp ändå ingen fattar i förstår mig. . . . förseten äre här man skriver ?..hoppas det för jg tänker fan nte skriva om allt, guud näää usch fan hej dåå!!!

Hej!
Försök att hitta någon som kan hjälpa dig att föra din talan. För det är inte lätt om man inte kan kontrollera sin ilska, eller hur?

Ta hjälp av dina föräldrar, eller någon kompis, eller någon skolpersonal som du tycker är bra.
mvh Erik Wirkberg

Hej!
Jag har en son på 7 år som haft sönder lärarens (3st) klockor  vid sina vredesutbrott (alltså ej uppsåtligt). Skolan säger att vi ska betala klockorna. Jag förstår men hur ska vi våga låta han gå i skolan när vi vet att han säkert har sönder fler saker som vi inte kommer att ha råd att betala. Har inte skolan ngt ansvar alls? Kontakt med stödteamet togs sep 2003 och nu mars 2004 ska utredningen startas! Skolans mål är att ha honom i skolan men de har inte lyckats finna ngn lösning för min son pedagogiskt (de
ser honom som ouppfostrad med slappa föräldrar). Tacksam för svar Tina

Hej Tina!
Säg till läraren att gömma sin klocka om den måste vara framme gämt. Finns det inte en klocka på väggen?
Din son är väl försäkrad under skoltid? Likaså läraren?
Läraren borde gå utbildning för att ta hand om din son om han bli upprörd så ofta. Skicka pojken till skolan och ring och tjata på stödteamet att de får ge instruktioner till läraren om din son. Det behöver inte alltid vara lektioner i ett klassrum. Det kan gå lika bra ute i naturen. Räkna kottar eller leta djurspår osv. om han är trött på klassrummet.
Lycka till!
K

Har en son på 12 som går i 5 klass, han har diagnosen ADHD/Damp.Vi har ett helvete med skola.
Det har gått så långt att han inte orkar leva, jag ser bara hur han försvinner.
Han kom tillbaka från särskola in till vanlig skola med assistent. Allt är kaos, han blir fysiskt och psykiskt misshandlad i skolan.
Klasskamrater lade ut hans namn på nätet och uppmanade andra med diagnosen att kontakta honnom för att få sex, samt att dom skrev att dom skulle döda honnom, detta är bara en liten del i hans liv.
Skolskötare tycker att vi ska ge honnom anti-depresiva medel för att han ska orka att leva.
Vi ser ingen anledning till det eftersom man måste arbeta med omgivningen.
Jag har tagit ut honnom ur skolan och ringt skolchefen i kommunen och begärt att någon ska stå peronligt ansvarig för hans hälsa m.m. och självklart är det ingen som vill det.
Jag vill ha honnom till en annan skola, problemet är att ingen vill ha honnom eftersom har diagnos och kan behöva resurser.
Skolan han går i säger att jag bryter mot lagen och jag talade om att det gör dom med.
Jag bryter hellre mot en lag för jag vill inte förlora honnom.
Vi familjen orkar inte, äldre syskon har sett vad som händer och det är svårt.
Hej förälder till den mobbade sonen!
Det är konstigt vad man måste kämpa mot mobbing jämt. Jag tycker du ska polisanmäla hela skolväsendet om det inte händer något!! Att lägga ut så på nätet är olagligt och det har varit en del prat om det på tv den sista tiden. Gå till polisen och be om hjälp om den biten.
Min son har också damp och är 11 år. Det går bra för honom i den vanliga skolan. Det är i skolbussen som han har det jobbigast. Men det är inte varje vecka det händer något där heller. Till hösten ska han börja på en ny skola.
Han kommer upp i 4:an då. Det är där som det kan bli mobbing.
De nuvarande lärarna, rektorn, skolpsykolog ,skolkuratorn och talpedagogen har vi haft ett möte med om kommande skolår. Dels för att rektorn skulle få klarhet i vilka åtgärder som behöver vidtagas för att sonen ska klara av och orka med skolarbetet och för att det inte ska bli mobbing på skolan för att han är så lätt att missuppfatta. Han har språkstörning också.
Vad kom vi fram till på mötet?
1. I bussen kommer det att finnas med en vuxen. Vägen att åka är längre och det är i den nya skolan "bussmobbarna" går.
2. Han kan inte sitta helt still hela lextionerna. Måste få röra på sig ibland.
3. En väldigt förstående lärare, men BESTÄMD. Annars bryr han sig inte utan gör tvärt om.
4. På rasterna en extra vakt som har sina ögon åt hans håll. Där han är kan det bli problem, för att han missuppfattar något eller någon annan missuppfattar honom. Rent av att någon bara känner för att reta honom.
5. Begärt att få träffa de nya lärarna innan han börjar i den skolan.
Barnen i hans nuvarande skola har otroligt mycket överseende med honom. Mycket tack vare lärarna. Vi har även pratat med alla föräldrar om vissa av hans problem. Han hade inte fått damp som diagnos då. Efter det mötet fick sonen berätta för skolkompisarna. Så när det händer att barnen är trötta på honom och irriterade så påminner fröken dem. -Ni vet han har ju problem med .... och då brukar barnen vara förstående. Men lärarna pratar givetvis med honom också och säger till han när han gör fel. Men på ett positivt sätt.
Nu undrar jag VAD GÖR BARNHABILITERINGEN OCH BUP??????
De ska ju stötta och hjälpa er, både pojken och ni föräldrar! Det gäller er son; gorma och skrik så det hörs vida omkring dig. Ställ till ett helvete för rektorn!

Hör gärna av dig!
kai67_2@hotmail.com
Jag har en son på 12 och en på 17 båda har Ritalina. Den äldsta hade aldrig klarat att få betyg utan medicinering, hans koncentration blev mycket bättre.
Den yngsta får en sort som heter Concerta, den har tre tabletter i sig som utlöses var och en efter några timmar, tar den på morgonen.
Han fick den för att assistenten glömde av medecinering samt att klasskamrater fick se det. Han har jätteproblem i skolan efter det, hela skolan vet om att han får tablett och den klassas hos barnen som en idiottablett.
Det är väldigt viktigt att ingen får se det för det kan bli väldigt galet
Ja Jag har Aspergers syndromochär 17år!
Om din Dotter är (rastlös) och (Är uppe i varv) så e ritalina enbra medicen
(Jagharhfft den i 4 ÅR)
Jag har en dotter som har provat Ritalina det blev en helt ny värld för henne. Hon sa själv att nu har alla "onödiga" ljud försvunnit från hennes huvud. Hon kan koncentrera sig och hänger med på ett helt annat sätt.
Man kan även prova Tabletten Cocerta, då behöver inte läkaren alltid ha kontakt med socialstyrelsen
Hej
Min pojke har som jag tidigare skrivit diagnosen ADHD med Autistiska drag. Han går i åk 4 i liten skola med mindre än 10 elever i sin klass. Nu stängs skolan och han skall byta skola och börja i en " normalstor" klass på ca 20 elever. Han kommer att ha assistent där. Min fråga: rektorn vill att eftersom min pojke inte ligger i jämnhöjd med de andra barnen i matten utan ligger efter så ska han gå om åk 4. Han har inga inlärningsproblem utan har halkat efter pga koncentrationssvårigheterna och ständiga utbrott i de
mindre klasserna. Han har dock kommit ikapp bra och knappar in hela tiden.
Dessutom tycker hon att han skall " växa" på sig ett år till... det kanske lugnar sig lite då... Vi som föräldrar och vår barnpsykolog anser att pojken är så beroeende av
samma rutiner och lugnet att flytta tillsammans med sina nuv. kamrater att det vore olämpligt för honom att byta klass. Han har dessutom skolats in i den blivande åk 5 under hela hösten och våren, en dag i veckan. Vilket numera fungerar hyfsat. Skolan lyssnar dock inte på våra argument utan vädjar till vårt " förstånd" och försöker till varje pris köra över oss i denna fråga.Jag anser att han skall få speciell undervisning i matten som nu är det jobbiga. Resten av ämnena ligger han bra till i.
Hur skall man kunna prata med skolan om detta på ett bra sätt? Vi har möte nu om två veckor och jag vet att det kommer att bli hur jobbigt som helst!

Jeanette
Hej Jeanette!
Jag hade förmånen att få lyssna till den ledande forskaren i världen kring ADHD (prof. Russel A Barkley) för ett tag sedan. Dem hade gjort forskningsstudier som visade att man generellt INTE ska låta barn med ADHD gå om en klass! Dem hade tittat på en grupp vuxna med ADHD som hade gått om och en grupp som inte hade gått om. Och resultatet av studien var att de som hade gått om mådde mycket sämre som grupp.
mvh Erik Wirkberg
Hej igen nu har min son gått ca 1 2/2 månad i skolan och jag var så glad för den hjälp han skulle få, säg den glädje som varar han har lagt ner allt vad skolarbete innebär resursen är bara dum och han "vägrar,orkar" inte jobba. Allt som vi tyckte har gått framåt det sista året är som bortblåst. Snacka om bakslag. Utredningen fortsätter allt tar tid, ticsen ökar och orken tryter. Han har tur som har en lärare som förstår men hon är frustrerad över att han inte får den hjälp han behöver. Vad gör man? Lotta
Hej
Jag har en pojke som är 10 år och har fått diagnosen ADHD. Han har en lindrig form men har haft svårt att orka hänga med på lektionerna. Nu äter han medicin och det har blivit bättre, men nu tycker hans lärare och resursgruppen i skolan att han ska gå om fyran. När han fick höra det så blev han jätteledsen, för han är så beroende av sina kompisar som är lika gamla.
Han kommer att uppnå målen men han behöver mer tid, säger läraren.
Jag tvekar, men hur ska vi göra? Ewa
Hej! Min son går i åk 3 och är under utredning han gör inget på lektionerna och han vill inte göra läxan. Vi var på ett "kris"möte på skolan i förra veckan för att diskutera skolsituationen nu och inför åk 4 vad hände? jo skolpsykologen tyckte han ska få "glida runt" och slippa
 lektionerna fram till sommarlovet enkel lösning. Hon anser att barn inte behöver någon diagnos för att få den hjälp i skolan som behövs utan dom ser till barnens behov då undrade hans lärare och jag var assistenten fanns, vi
fick inget svar.
Denna psykolog har helatiden varit emot utredning hon
vägrade redan från början att skriva remiss så vi hittade en annan väg, nu ska hon göra en bedömning på våran dotter som går i 6års. det är akut har alla sagt 2 månader har gått och hon har inte börjat än. Min son ligger redan efter i skolan och dom har ingen plan för hösten är det rätt att låta honom slippa lektionerna nu så han är ännu mer efter till hösten? Jag har träffat denna psykolog en gång men hon har endå åsikter om allt utan att ens pratat med oss eller våran son.
Vad ska vi göra pojken vill inte gå om 3 an han har sin trygghet i den klassen han alltid tillhört och han undrar när han ska få den "läraren som bara ska hjälpa mig i skolan"? Hans lärare är frustrerad för att hon inte kan ge den kunskap som han behöver utan måste ge dom andra tiden. Alltid ska det behövas bråka om allt dessa barn behöver ju lugn och ro säger alla
HUR?
Hej!
Att påstå att barn behöver ingen diagnos för barn får sina behov tillgodosedda ändå är väldigt naivt. En diagnos är ett samlingsnamn som det faktiskt finns forskningsstödd behandling för. Den är till för att man ska veta vilken grundbehandling som är det bästa för just det barnet och för barnets framtida liv.

Mitt råd till er föräldrar att ni tar kommandot (som du har gjort med att själv se till att det blev till en utredning) och faktiskt gör det ni anser vara bäst för era barn när ni hamnar i de här situationerna. Varken skol- eller vårdpersonal är med så lång tid i barnets liv, men det är ni föräldrar.

Och tyvärr ser det ut sådär i de flesta landsting med väntetider. Mitt råd är att du tar hjälp och trycker på vården. Vad det gäller skolan så finns alltid möjligheten att ta kontakt med Skolverket (se överst på HEM på startsidan).
mvh Erik Wirkberg
Hej igen nu har min son börjat i 4e klass och till vår stora glädje så har han fått en hjälp lärare inte alla lektioner men dom flesta och som kan följa med på utflykter och studiebesök osv. så vi inte behöver ta ledigt från jobben för att vara med (så man vet att han är med hem). Han har fortfarande två besök kvar på NP-teamet och allt tar tid men dom är fantastiska och bryr sig verkligen. Det känns så skönt att äntligen slippa oroa sig när han är i skolan. Nu vill vi bara att utredningen ska bli klar så vi kan ta nästa steg framåt( härligt att kunna se framåt) Tack för en bra sida Lotta
Hej igen nu har min son gått ca 1 2/2 månad i skolan och jag var så glad för den hjälp han skulle få, säg den glädje som varar han har lagt ner allt vad skolarbete innebär resursen är bara dum och han "vägrar,orkar" inte jobba. Allt som vi tyckte har gått framåt det sista året är som bortblåst. Snacka om bakslag. Utredningen fortsätter allt tar tid, ticsen ökar och orken tryter. Han har tur som har en lärare som förstår men hon är frustrerad över att han inte får den hjälp han behöver. Vad gör man? Lotta
Hej!Jag ska skriva en C-uppsats om Avestamodellen som bygger på Manchestermodellen. Huvudtanken är att alla barn vill och ska få tillhöra sin klass. Genom att starta "skolgrupper" på varje skola som består av två pedagoger som ska stötta eleverna, så kan de flesta elever faktiskt vara i klassrummet större delen av skoldagen. Skolgrupperna arbetar med kongnitivt beteende arbete för att stötta eleverna.De tre smågrupper som förut fanns i kommunern har lagts den och eleverna har kommit tillbaka till skolorna. Resultaten har varit övervägande positivt för eleverna, samtidigt så når skolgrupperna flera elever nu. Alla barn har ju en önskan om att vara så normala som möjligt och nu får de andra positiva beteenden att modelleras efter. Jag undrar om det finns fler kommuner som arbetar på detta sätt eller är det så att dessa elever oftast hamnar utanför skolan i smågrupper tillsammans med andra med liknande diagnoser?
Ylva.
Jag vet hur jobbigt det känns.Har en son som inte har fått någon hjälp,började med utredningar mm när åk 7 startade och det har fortfarande inte hänt något. Han är långt långt efter de andra och klarar inte av eller orkar komma i kapp.
Jag undrar också om det inte finns någon ass för honom som kan hjälpa o stötta.händer inget snart kontaktar jag
tidningen,då brukar det hända saker.

Mvh trött mamma