Hej Jag har inte fått någon diagnos på våran dotter men när man läser detta så blir man gårtfärdig. Våran sexåring har haft probelm med sömnen i 5 år hon har sovit ungefär en timme per dygn, det är svårt att skriva om allt som har hänt och händer,men mitt problem är nu så att hon har problem i sin F-skola och min man vill inte att jag pratar med dom på BUP. Vad ska jag göra???   
Hej!
Det är svårt att ge råd såhär på nätet när ni som vuxna har skilda åsikter om vad som bör göras. Det är lätt sagt, men ni måste komma överens för barnets bästa. Ett förslag är att tillsammans med F-skolan titta på er dotters totala svårigheter (där och hemma) och tillsammans väga för- och nackdelar med att söka hjälp (BUP, Barnhab, somatiken m.m.).
Sömn och mat är de primära sakerna för vårt välmående, att er dotter bara sover 1 timme per natt måste man åtgärda. Jag vet inte vad ni har sökt för hjälp med sömnen, men för många av de barn med ADHD-problematik som vi arbetar med har blivit hjälpta av att få mer av Melatonin (som är kroppens eget sömnhormon). De har haft för lite av sömnhormonet.
Ni som är på sidan, skriv in era erfarenheter kring sömnproblem och när man inte som vuxna är överens.
mvh Erik Wirkberg
Hej jag är en mamma med ett MBD barn på 12 år och hon är jättedrygmånga gånger. Jag har två killar däremmelan på 10 och 8 som är "normala" och så lillen på nyss fyllda tre år som är ett ADHD barn men med diagnosen hängande i luften. Vi har inte sovit på tre år riktigt och jag bor inte längre ihop med pappan utan har en ny man i mitt liv. Jag och min man är lika när det gäller barn uppfostran och vi har sammanlagt 7 barn den äldsta har flyttat hemmifrån och mina fyra barn bor hos oss på landet. hans två bor med mamman 1 km från oss. Mitt ex alltså pappan till lillen är ingen bra pappa.Han är inte för fasta mattider eller för att det skall vara  lika regler varje dag. Han har skiftjobb och mycket beredskap. Han har lillen varannan helg och är singel. Vad jag vill ha hjälp med är att på ett bra sätt kunna få det att fungera för oss som två familjer med ett adhd barn. Och hur gör man det??
Han accepterar det inte förens det finns på papper och jag gör allt för att hinna med den lilla som är mycket snabb iallt han gör och han hittar på mer hyss än emil i lönneberga...Känner mig maktlös. Dagis vill ha hjälp för dom har 10 barn i treårsåldern som alla kräver uppmärksamhet och min son MÅSTE enligt dom ha en assistent men jag får ingen förens dom har en diagnos på honom... HUR skll jag göra? maila mig gärna men lägg även ut det jag skrivit för att kunna få så mycket svar som möjligt. ericsson_asa@yahoo.se

Hej!
Det du beskriver om att ni har olika regler/rutiner är nog mera en regel än undantag. Och så gott som omöjligt att ge råd såhär på nätet kring hur ni ska göra. Det vanligaste rådet är att ni bör ta hjälp från utomstående (t ex BUP, Barnhab, familjerådgivningen e dyl.) Min erfarenhet från "umgängesregler" är att regel nummer 1 är samarbete mellan föräldrarna. Det betyder i det optimala att man måste pröva olika lösningar och vara flexibel att ändra om man märker att det inte är bra. Och det måste man nog oftast ta hjälp utifrån som sagt för att åstadkomma. Om du tittar på inläggen på H19, så finns där ett par andra inlägg som handlar om umgänge.
Vad det gäller dagis, så är det inte riktigt som dem säger att det måste vara en diagnos för att din son ska få en assistent. Men tyvärr så händer det alltför ofta att man som förälder får höra att det är så. Barn med speciella behov är inte lika med diagnostiserade barn!
Det finns möjligheter att vända sig till styrelsen skolan/barnomsorgen. Men i första hand ska man försöka lösa det med den som har ansvaret för er sons dagis. Om du går in på HEM, klickar på "Hur klagar man hos Skolverket" och går in på Skolverkets sida så står det bl. a "Utgångspunkten är att huvudmannen själv ska ges möjlighet att ta sitt ansvar innan det blir aktuellt med tillsyn från Skolverkets sida. Om man som förälder eller elev känner att något i skolan eller barnomsorgen inte fungerar enligt de bestämmelser som riksdag och regering har beslutat om, bör saken först och främst diskuteras med berörda lärare och med rektor. Är deras svar inte tillfredsställande bör man, om det är en kommunal verksamhet kontakta styrelsen för skolan/barnomsorgen i kommunen. Ofta finns det en chefstjänsteman, förvaltningschef eller motsvarande att vända sig till. Även andra skolhuvudmän har en styrelse".
Ni som är inne på sidan kom med råd!
mvh Erik Wirkberg

Hjälp!!!
Jag har en son på 5 år. Dagis ringer hem, de orkar inte med hans sätt. De är 2,5 personal på 13 barn och får avsätta 1 till min son. Jag förstår dem. Hemma kastar han sig på golvet, kastar grejor, sparkar på mig. Ibland har han en anledning, jag har ställt ett krav på honom, -Ta på dig skorna. Ibland inte. vad som helst kan utlösa detta.
Har varit hos BUP som säger att detta beror på att jag och pappan (vi är skilda) inte kan komma överens. Hemma hos pappa gör han inte så här. Sällan när vi är hemma hos andra heller. Har nu tagit kontakt med en psykolog som misstänker det är AD/HD. De ska utreda honom. Tänk om han är på sitt bästa humör, vilket han brukar vara hos andra, då kanske de inte tror på mig. -Bara en hysterisk mamma. Jag orkar snart inte, han har precis lagt sig med allt som hör till... Skrikande, sparkande osv. Storebror ger med sig i ALLT för att slippa utbrotten.Dagis har fått för sig att där är inget fel så de stödjer inte en utredning. vad kan man göra?

Trött mamma, trött storebror
Hej "trött mamma, trött storebror"!
Att inte dagis skulle stödja en utredning låter lite konstigt eftersom dem ringer hem till dig och måste avsätta en personal till din son!? Det du beskriver tycker jag låter som om ni behöver hjälpinsatser från professionen. En bra utredning vet om att barn med ADHD (om det är det din son har) orkar många gånger hålla ihop sig under utredningstillfällena och psykologen verkar ju tro på dig. Du kan väl höra av dig igen under utredningens gång.

Det som brukar fungera bäst är att införa ett belöningssystem som görs i små steg, dvs ge uppgifter till barnet som man vet att han klarar av - belöning - ge en liten uppgift till osv... Om du vill så kan jag skicka ett par sidor ur min bok som beskriver hur man kan lägga upp ett sådant system och vad man ska tänka på. Då måste du skicka mig din emailadress på erik@wilu.se
mvh Erik Wirkberg
Trött mamma, trött storebror här igen.

Nu har min lille varit ganka lugn över sommaren Det har varit små grupper på dagis och han har fått den uppmärksamhet och hjälp han så väl behöver. De ska nu börja testa honom, fast än dagis INTE tycker att det behövs. Har nu gått så långt att dagis anmält mig på socialen. Deras motivering är att jag inte fått hjälp.... Hur kan jag få hjälp om inte någon lyssnar? När dagis säger att det inte är något fel på min lille son? -Han är ju intelligent, då kan man inte ha någon bokstavsdiagnos.
Min son och min lillebror är så lika varandra. Han har ingen diagnos men har kriterier för AD/HD, damp, asberger och touretts. Men eftersom dagis-chefen inte tycker de är lika (skiljer 10 år på dem) så lyssnar alla på henne. Hon har träffat min bror 2 gånger för 10 år sedan... Hon säger att hon kan sådant här men inte jag så jag ska inte lägga mig i. Jag kämpar och kämpar men det känns som om man var i kvicksand. Ju mer man försöker ju mer dras man ner. Håll tummarna för min son, han är värd det! Värd varenda sekund av kamp!!!

Trött mamma, trött storebror

Anki
Hej igen "trött mamma/storebror"!
Det finns verkligen saker att reflektera på över det du beskriver! Att ha ADHD/DAMP-problematik har inget att göra med intelligensen! Det är en nedsättning i uppmärksamhetsförmågan och inte att man är ointelligent på något sätt! Att säga som dagis-chefen är ju rent absurt, dvs att hon kan det och eftersom du inte kan så ska du inte lägga dig i! Grundtanken måste alltid vara att ni som föräldrar är experter på era barn och vi som arbetar kan hjälpa till med vår erfarenhet av många barn med liknande problematik och teoretiska kunskaper. Jag skickar ett förslag på hur man kan lägga upp ett belöningssystem till dig.
mvh Erik Wirkberg
 
Hej igen! Trött mamma/storebror här igen.

Psykologen försöker verkligen hitta svar på vad min son har för problem och framför allt vilken hjälp han behöver. Dagis har ju nekat till att han har några problem så hon kan ju inte bedömma något därifrån. Men undrens tid är inte förbi. Dagis medgav igår att han skulle behöva en personlig asistent. De har (äntligen) kommit på att han fungerar på morgonen när han är själv eller bara något enstaka barn är där.
Jag berätta detta för psykologen, hon sa att wow, äntligen. Hon har som tur är trott på mig hela tiden så det var ingen chock för henne att höra dagis erkänna vad jag redan visste.
Jag har även infört belöningsystemet till min grabb. Det fungerar jättebra nu. Innan gick det att borsta tänder/ lägga honom 2 gånger utav 10. Nu 8 gånger av 10!! UNDERBART!! Tack, tack, tack för tipset!!

Socialen är ju också inkoplade och har erfarenhet av dessa aktiva och kreativa barn. De sa bara, låt utredningen tala sitt språk. Föräldrarna känner sina barn bäst.
De tror också på mig! Härligt!

Nu ska psykologen ut till dagis IGEN och prata med personalen. Hoppas att de svarar ärligt denna gång och inte bara- Inget fel på honom inte!
Jag ska få svara på en hel bunte frågor, och psykologen ska ut och observera grabben ännu en gång. Håll tummarna för min son!!

Trött mamma/storebror
Hej igen "Trött mamma/storebror"!
Att bli trodd på är en stor sak för oss människor! Det verkar som ni är på väg till bättre förståelse och därmed bättre hjälpinsatser. Vi håller tummarna och återkom gärna med rapport om hur det går.
mvh Erik Wirkberg